Sanning och lögn

Nu har det lögnat, förlåt, lugnat ner sig i Chisinau, bloggens besöksstatistik har fallit till normala nivåer och vädret har dessutom blivit bättre igen… Däremot känns i luften närvaron av två otäcka men abstrakta fenomen: tendens till etnisk splittring och statlig terror. Många rysktalande som jag pratat med säger att de känner sig ovälkomna och diskriminerade, som om den skanderande folkmassans rop har kastat ett eko efter sig. Terror tycker jag är en bra benämning på det sätt som polisen agerat efter upploppet. Här är en artikel från CNN. Här en annan från Moldova Azi.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att demokratiutvecklingen i Moldavien fått sig en törn. En intressant text från diVERse om demokratin i postsovjetiska länder beskriver fenomenet virtuell demokrati. Man tänker såklart i första hand på Ryssland, men jag tycker att resonemanget har stor relevans även för Moldavien. Skribenten snuddar också vid en iakttagelse som jag gjort många gånger och som jag brukar kalla för sovjetisk nihilism, men det finns säkert en vedertagen term. Jag tänker på i Moldavien väldigt högfrekventa uttalanden i stil med: Alla politiker är ändå banditer eller det som sägs i tidningar och tv är ändå inte sant eller Ryssland eller EU är sak samma, vi blir ändå utnyttjade osv osv. 

Detta verkar sammanhänga med något jag hört här då och då och som ser ut som en kvarleva av den gamla Potemkinkulissen, nämligen att det finns en annan sanning, som är fördold för oss. Man har draperat verkligheten, men nu ska vi försöka att finna sanningen. Denna sanning kan vara en okommunistisk och demokratisk värld, men jag har hört ungefär samma resonemang från en del som mött Jesus. Hur som helst förefaller frågor om sanning och lögn lite extra ofrånkomliga i (post)Sovjetunionen, och under förra veckan skanderades just ordet sanning av massorna.