Lite om media

Den bitande vinden från Sibirien som blåste hit för någon vecka sedan har (tillfälligt?) gett sig av och staden Chisinau är idag grådaskig, regnig, vindstilla och ganska ful. Vår, sommar och tidig höst är det en väldigt mysig och grönskande liten huvudstad, men när vintern sätter in visar sig den sovjetiska betongen från sin sämsta sida. Vinterklimatet här är ungefär en blandning mellan Skåne och Sibirien. Jag föredrar lätt den skånska komponenten. De dagar när inlandsklimatet från stäpperna i öst drabbar oss är långt värre. Dessa vindar som tagit kål på Karl XIIs, Napoleons och Hitlers arméer kan få också mig att vilja ta till reträtt. 

Fula höst/vinterdagar passar det bra att sitta inomhus och skumma igenom diverse nyhetssajter. Då jag öppnade www.evz.ro insåg jag att jag hade glömt att det är val i Rumänien idag. Evenimentul Zilei har blivit mitt förstahandsval bland den rumänska nyhetsfloran delvis p g a en så enkel anledning som att de sätter ut alla diakritiska tecken i sin nätupplaga. Många andra nättidningar struntar i detta och förutsätter att läsaren redan känner till alla ord. Det är som om dn.se skulle skippa ringar och prickar  över å, ä, ö – en helt absurd tanke för oss svenskar. 

Rumänska media lämnar verkligen sina moldaviska kollegor långt efter. Den intellektuella nivån och viljan att diskutera och ifrågasätta är skyhögt utvecklad jämfört med i Moldavien. Man kan säkert definiera demokrati på olika sätt, eller beskriva olika samhällsfenomen som mer eller mindre demokratiska. Generellt sett tror jag att Moldavien förtjänar att kallas för en demokrati, men just när det gäller hur utvecklad massmedia är så tvekar jag. 

Visst handlar det delvis om pengar – det är svårt att göra snygga och tjocka dagstidningar i färgtryck och erbjuda kontinuerligt uppdaterade nyheter på internet om det inte finns en rejäl budget. Men jag tror också att gammalt totalitärt tänkande hos politiker spelar en viss roll. Dagens gammelkommunister – som har majoriteten i det moldaviska parlamentet – är skolade i ett system utan fria massmedia och det är ingen självklarhet för dem att bli ifrågasatta av näsvisa små journalister. 

På sistone har man kunnat höra en del här om att vissa politiska krafter vill stänga ner tv-kanalen ProTV. Motivet skulle vara att ägarbilden är oklar och att man anser att vissa enskilda politiker ligger bakom kanalen. Det vore mycket tråkigt om ProTV fick stänga. Inte för att kanalen är speciellt bra – vore det i Sverige skulle den klassas som skit, utan tvivel. Men poängen är att det är den enda kanal som vågar vara öppet kritisk mot regering och myndigheter. Jag skulle gissa att kanalen och dess tittare politiskt sett har en mer rumänsk eller europeisk identitet. Ofta är inslagen plumpa och kvällstidningsartade. Men de finns, som en pluralistisk kontrast till de helt meningslösa reportage man kan se på andra kanaler om presidenten som besökt en välgörenhetskonsert e.dyl. 

(Nu råkar det av en händelse vara parlamentsval i Moldavien i april nästa år – men det måste bara vara en tillfällighet, eller hur?) 

En annan bra anledning att inte stänga ProTV är att de huvudsakligen sänder på rumänska (eller moldaviska, som det officiella språket i landet kallas). Det är nämligen ett överväldigande ryskt utbud i TV här. Jag gjorde just en liten ovetenskaplig undersökning och bläddrade igenom mina 48 kanaler och noterade vilket språk som talades, sjöngs eller på annat sätt kom till uttryck. Av dessa var 31 på ryska, 10 på rumänska, 5 på engelska, 1 på franska och 1 på tyska. Emellertid kan det nog variera ganska mycket beroende på tidpunkt, kabeltvbolag etc. Jag vågar inte dra några stora slutsater av dessa siffror, men om inte annat så illustrerar de i alla fall Moldaviens bristande nationella identitet.

Migration

Mitt förrförra inlägg kommenterades av Madeleine som frågar sig hur det ska gå när moldaver utomlands förlorar jobben i finanskrisen. Moldavien är, enligt statistik jag sett någonstans, nr 2 i världen när det gäller ”remitteringar som andel av BNP”. Alltså, en jämförelsevis mycket stor del av landets BNP utgörs av hemskickade pengar, cirka 1/3. Jag har länge funderat på detta, om hur finanskrisen kommer att påverka Moldavien, och kommit fram till att det här kommer att märkas först och främst genom att de moldaver som jobbar utomlands blir av med jobben. Många arbetar svart och har såklart noll anställningstrygghet. Många jobbar i byggbranschen, där konjunkturnedgången märks direkt.

Migration i Moldavien är ett intressant ämne och jag kommer säkert att skriva om det någon annan gång. Men nu ämnar jag istället hälla upp en kopp kaffe till och fortsätta läsa den helt fantastiska reseskildringen ”Where nights are longest – travels by car through western Russia” av Colin Thubron (1983). Storyn är att denne Thubron bestämde sig för att bila några månader i Sovjetunionen 1980. Det är poetiskt och vackert skrivet, och iakttagelserna är träffande – många är lika aktuella idag vilket kan tyckas underligt med tanke på den enorma förändring som skett, ytligt sett. Men den kultur som Sovjetarkitekterna skapade ekar fortfarande mellan betonghusen i Chisinau.

Vad gäller migration så hänvisar jag istället till Åsas utmärkta inlägg. Här framkommer ungefär vad jag själv skulle vilja ha sagt i ämnet, förutom det att Åsa genom sitt jobb som ekonom på Världsbanken har bättre koll på siffror och detaljer. Så klicka dit och läs!

Priser i Chisinau

Titeln på detta inlägg lovar alldeles för mycket – ursäkta besvikelsen, ni ekonomer som eventuellt hittat hit.

Jag gjorde bara en liten reflektion idag när jag gick förbi restaurang Cactus på Str. Armeneasca. Utanför dörren stod det på en skylt: beer 35, water 35. Priser i lei alltså. Det är ungefär 25 svenska spänn, enligt aktuella kurser från moldaviska riksbanken. 

Min första tanke var wow, öl kostar lika mycket som vatten. Det är ett ovanligt scenario om man jämför med svenska restaurangpriser.

Min nästa tanke var shit, vatten kostar lika mycket som öl, det var dyrt!

Och till slut tänkte jag jisses, 25 SEK för 33cl vatten i låglönelandet Moldavien! Det vore ju dyrt i Sverige också, eller hur? 

Ok att skylten var skriven på engelska, så de vänder sig inte till medelmoldaven Ion the Plumber. Men det är ändå inte fråga om något övermåttan lyxigt ställe. Jag har själv ätit där massor av gånger – de har god chili con carne, vilket annars sällan bjuds på moldaviska menyer. Men det här jädra vattnet alltså, det är något importerat från Tjeckien men jag har glömt namnet nu. Lokalt mineralvatten serveras givetvis inte (han med Lexusen parkerad utanför fönstret skulle säkert ändå inte beställa det). 

Igår kväll var jag med min sambos 3-åriga dotter på ett ställe i närheten av där vi bor som heter Baby Hall. Där hittade vi ett kul lekrum med vadderad och färgglad klätterställning, bollar som på IKEA och annat skoj. Man betalar 30 lei i en biljettlucka för en timmes lek, och då ingår i priset en tjej som har koll på ungarna medan föräldrarna kan sitta på fiket intill och koppla av. Är inte det märkligt att lekstuga plus en timmes barnpassning en lördagskväll kostar mindre än ett glas mineralvatten utan kolsyra? Det möjliggörs såklart framför allt av barnvaktens obefintliga lön. 

Till sist: i går morse på marknaden här i centrum. Strax utanför marknaden, längs gatan Varlaam, står det en rad försäljare lite mer oorganiserat än inne på den ”riktiga” marknaden. Försäljarna backar bara upp en risig minilastbil eller sin gamla Lada mot trottoaren och säljer rakt ur bakluckan via ett litet bord. Kanske kostar det mindre för handlarna att ställa upp sina grejer där, men jag vet inte. Varorna var i alla fall riktigt prisvärda, åtminstone tyckte jag det. En lokal källa (min sambo) menar att det är billigare här än inne på marknaden.

För 15-20 lei fyller man en rejäl påse med olika fräscha grönsaker som räcker långt och länge. Priserna beror visserligen på säsong och utbud, så nu får man t.ex. betala minst dubbelt så mycket för fula tomater som man betalade för fina tomater för två månader sedan. Men här verkar ändå priserna ligga på en nivå som åtminstone med lite god vilja går att associera med löneläget i landet. Barnvakten från Baby Hall kommer säkert hit då och då – om hon inte träffat någon snygg och rik singelpappa förstås.