Häst och vagn

Kanske har jag skrivit här tidigare om hur jag kan reta mig på tidningar som skriver om Moldavien och illustrerar det med en bild på häst och vagn, ungefär för att visa hur efterblivet landet är. Jag har för mig det var Aftonbladet eller Realtid.se som för ca ett halvår sen hade något om det företag jag jobbar med, och drog till med diverse fattigbilder – bland annat hästkärran var med så klart. Detta i ett reportage om ett modernt företag i huvudstaden Chisinau, där jag inte sett en häst på så länge jag kan minnas. Det är som om man skulle illustrera ett reportage om Googles kontor i Stockholm med bilder på renskötande samer eller kyrkan i Knutby. 

Men idag måste jag ge dessa journalister lite vatten på sin kvarn. Jag har nämligen för första gången i mitt liv sett en riktig parkeringsplats för hästar. 80 kilometer norr om Chisinau i den lilla staden Telenesti (ca 9000 inv) var det söndagsmarknad och folk kommer in från byarna omkring med just häst och vagn. Intill marknaden finns en yta stor som en basketplan ungefär, där ekipagen står prydligt parkerade i leran och äter hö, medan resenärerna är på marknaden och veckohandlar. Telenesti är en helt annan värld än Chisinau. Det är fattigt, helt klart. Här har man lidit mycket mer av Sovjetunionens sammanbrott. De flesta byggnader, åtminstone de offentliga, är i riktigt risigt skick. Och alla de här hästarna ger en ganska medeltida känsla åt gatubilden. Men det märkligaste är ändå kontrasterna, när man ser unga och snyggt klädda människor med mobiltelefon och coola glasögon, beblanda sig med hästarna som om det vore den mest naturliga sak i världen. För dem är det kanske det. 

I övrigt kan sägas att den lilla stadens omgivningar är mycket vackra, med böljande skogklädda kullar och vinodlingar i dalarna. Om man kan leva utan laptop, internet, resor mm så vore det inget dumt alternativ att vara självförsörjande småbrukare här i trakten. Synd bara att en sådan ekonomi inte ger ett öre över till staten och infrastrukturen.

Vin

Aj aj aj – jag som hade en hel del jobb och annat att ordna med denna helg. Och så är det plötsligt Chisinaus årliga vinfestival! Glöm alla måsten, glöm dig själv. Stora torget vid triumfbågen i centrum förvandlas under två dagar till en gigantisk vinbar med livemusik och dans för delegationer med viktiga män och kvinnor, fulla festivalfirare, turister och vanliga Chisinaubor. Alla de större vinproducenterna har slagit upp stånd där de ställer ut och säljer sina viner. I parken serveras grillat kött och bakverk. Lukten av vin och grillat kött är himmelsk, oemotståndlig. Moldaviska handarbeten bjuds ut till försäljning av sömmerskor/lokala ateljéer. Det är trångt, horder av folk driver omkring och man går in i varandra hela tiden. Lite som på Kiviks marknad, men med godare mat och högre musik. 

Moldaviskt vin kan ofta vara gott. Jag har några favoriter t.ex. Carlevana från Dionysos-Mereni och vinerna från Purcari. Det kraftiga Amaro från Acorex brukar imponera på besökare. 

Det mest kända märket är Cricova, men jag tycker inte att deras viner motsvarar ryktet, åtminstone inte de jag smakat. Däremot har de en enorm vinkällare norr om Chisinau, där man kör runt i bil på underjordiska vägar som kantas av flaskor och tunnor. Detsamma erbjuds på Milestii Mici, också strax utanför stan (deras viner är dessutom godare).

Ett annat hett vintips är att när som helst gå ner på marknaden och köpa hemgjort vin på pet-flaska av någon gumma. De hemgjorda vinerna smakar ofta helt annorlunda än fabriksviner och kan bjuda på intressanta överraskningar (både positiva och negativa). Eller så frågar man bara sina moldaviska bekanta – nästan alla har någon släkting som gör vin och de är stolta över att kunna bjuda på några flaskor. 

Nu ska jag ut och fira festival, vi hörsch o schesch .. hick..

Något senare: (obs det är inte jag på bilden)

Höst i Chisinau

Vilken fin årstid hösten kan vara här. Efter sommarens hetta och en tur till Sverige är jag tillbaks bland gulnande träd (finns mycket träd i Chisinau) och mer anständiga temperaturer. I gathörn och på marknaden säljer de druvor av olika färg och varianter. Jag ser dem dagligen för jag går mycket till fots nu. Håller nämligen på att ordna ett nytt uppehållstillstånd, vilket är ett heltidsjobb med mycket traskande fram och tillbaka.

Det är tydligt att det största hindret för att smidigt få uppehållstillstånd här inte är elaka byråkrater, krångliga lagar, korruption, långa väntetider eller något annat fysiskt. Det största problemet är det moldaviska (kan nog generalisera och skriva sovjetiska) samhällets förhållande till information. Ingenstans finns en fullständig och tydlig redogörelse för hur man som utlänning ska förfara för att få sina papper i ordning. De olika instanser som är inblandade verkar inte kommunicera inbördes utan arbetar utifrån de uppgifter de får på xeroxkopior av de sökande. Inom respektive instans verkar den ene byråkraten inte ha en aning om vad den andre har gjort. Vad den sökande ska göra, vilka dokument som ska uppbringas och i vilken ordning och till vilken instans är ytterst oklart. 

Dock ska sägas att det har blivit bättre. Både Biroul migratie si azil och Agentia nationala pentru ocuparea fortei de munca (de två viktigaste myndigheterna för den som vill skaffa arbets- och uppehållstillstånd) har det senaste året fått hemsidor på internet som är snygga. En IT-van svensk må småle, men detta är ett stort framsteg här. Informationen är ganska tydligt presenterad och hade varit klart tillfredsställande om den konstant överensstämde med verkligheten. Jag tror det går i rätt riktining – jag vet det – men det är en klen tröst när man snubblar runt i korridorerna med portföljen full av muggiga xeroxkopior och blir utskälld av bittra lågavlönade statsanställda. 

Under sådana här omständigheter är det naturligt att man blir stor vän av databaser, samkörning av register, FRA-lagar mm, – sådant som medverkar till att all information finns tillgänglig överallt samtidigt. När vi diskuterar integritet och storebror-ser-dig så måste man också beakta det positiva och effektiva i ett väl utvecklat informationssamhälle.